Historia

Den 25 maj 1906 så beslöts att ett nytt skolhus skulle byggas i närheten av Norrby vägskäl och 25 oktober 1907 så antog kyrkostämman i Häverö församling förslaget om byggandet av en ny folkskola i Bergby på en tomt som inköpts av Bergby Gård tidigare samma år. Den 29 augusti 1908 så står Bergby skola färdig och den fungerade sedan som folkskola (årskurs 1 – 6) i drygt 50 år och under större delen av tiden, 1926-1961, med Nils Börjemalm (f. Gustavsson) som en av de två lärarna. Folkskolan styrdes i början av sockenstämmorna, efter 1862 års kommunalreform av kyrkorådet och först 1930 över tog kommunerna driften av skolorna.

År 1961 lades Bergby folkskola ned. Elevunderlaget i byn hade då minskat betydligt, och barnen fick börja i Herrängs skola. I Bergby skolas lokaler startade Häverö kommun ”Husmoderskola”, sedermera ”Hemteknisk linje” på gymnasienivå. Denna undervisning pågick till 1982, de sista åren i Rodenskolans regi. 1986 upplät kommunen huset till Bergby Skolas Bygdegårdförening och sedan dess har den fungerat som bygdegård och en viktig samlingspunkt för byarna runt den.

Vill du läsa mer om byarna runt bygdegården så köp Minnenas resa.

Skolans byggnadshistoria 1906-1930

25 maj, 1906.

Beslöts att ett nytt skolhus skulle byggas i närheten av Norrby vägskäl.

18 augusti 1906.

Beslöts att det nya huset skall göras enligt för Gottsta skola antagen ritning, men med en större skolsal.

25 oktober, 1906.

Antog kyrkostämman förslaget om byggande av en ny Folkskola vid Bergby, för en beräknad kostnad av 12.000 kronor. Norrby nuvarande byskola skall försäljas för ca: 1.700 Kronor.

…

Årtal i Bergby skolas byggnadshistoriaLäs mer »

Familjen Börjemalm i Bergby, av Bo Börjemalm

Hur man tvättade före den moderna tvättmaskinen, av Ingrid Börjemalm

Något om människor jag mött, av Bo Börjemalm

Nederbörd i Norrby 1943-2005

Min mamma, Mandis Jansson, blev anställd som vaktmästare i Bergby skola på 30-talet. Exakt tidpunkt är för mig okänd. Hon var då änka och med mig som spädbarn var det ett bra sätt att försörja sig, även om arbetet på många sätt var tungt för en kvinna. Hon måste begära hjälp när dom stora innanfönstren skulle tas upp eller ned från vinden. F.ö. skötte hon alla sysslor själv. Att hålla hela huset varmt vintertid var också slitigt, särskilt under krigsåren, då koksen tog slut och endast vedeldning gällde. Fler än jag kan nog framför sig se gamle Lindström stående böjd vid sågbocken dagarna i ända. Särskilt mycket ved gick det åt under fredagar, då det var baddag, först för eleverna, sen för allmänheten. Jag vill minnas att en badbiljett för vuxen kostade 10 öre för bastu och 15 öre för karbad. Mamma var oftast med och kontrollerade att ingen fuskade med rengöringen. Många försökte smita från duschen av någon anledning. Hon försökte hålla koll på att familjer kom till badet åtminstone några gånger om året. Vad gäller städningen hade vi ju ibland skurlov, då städningen skulle göras extra noga.

…

Mina minnen från Bergby Skola av Märta Söderström (Skol-Märta)Läs mer »

I hela sitt liv skrev Johan Rickard Olsson, född 1881 i Norrby, Häverö, dagbok. Om det hårda livet i början av 1900-talet, om åren till sjöss och på olika arbetsplatser i land berättade Norrtelje Tidning i fyra avsnitt hämtade från dagboken publicerade i november och december 1977. Rickard Olsson dog 1955.

Del 1: Far hade rymt… ”Mor fick vänta förgäves”
Del 2: Ungdomsåren … ”Jag frös och for illa på många vis”
Del 3: Tiden till sjöss… ”Amanda fick mig att gå till sjöss…”
Del 4: Äktenskapet och åren på landbacken… ”Elin blev min för 45 år”

…

Johan Rickard Olsson – född 1881 i NorrbyLäs mer »